Du är inte ensam om att vara ensam
Idag är det den 5 juni – en nationell dag mot ensamhet. Men för många unga är ensamhet inte bara något som märks en dag om året, utan en ständig följeslagare. Ensamhet beskrivs ofta som en negativ känsla som uppstår när det finns ett glapp mellan de relationer man har och de man faktiskt önskar.
I vår stödchatt är ensamhet det tredje vanligaste ämnet unga pratar med oss om. Ensamhet kan se ut på många olika sätt. Här är tre vanliga former:
1. Social ensamhet – när sammanhanget saknas
- Känns det som att du saknar ett gäng eller en grupp där du verkligen hör hemma?
- Önskar du att du hade fler vänner att hänga med på rasterna eller efter skolan?
- Känns mobilen tyst när alla andra verkar ha planer?
2. Emotionell ensamhet – när ingen kommer nära
- Har du människor runt dig, men ingen du faktiskt kan berätta allt för?
- Saknar du den där personen som du kan lita på till 100 % och dela dina innersta tankar med?
- Känns det som att du bär dina tyngsta känslor helt själv, trots att du inte är fysiskt ensam?
3. Existentiell ensamhet – när ingen riktigt förstår
- Känns det ibland som att ingen i hela världen kan förstå exakt det du känner just nu?
- Har du en känsla av att du står helt själv i universum, även när du är mitt i en folkmassa?
- Bär du på en ”mask” för att dölja din sårbarhet för att du är rädd för att visa dig svag?
Våga släppa masken – i chatten är det du som sätter agendan
- Att bli lyssnad på utan att bli dömd. Du ska kunna dela dina innersta tankar utan att någon försöker ”sjukliggöra” eller korrigera din upplevelse. Att bara bli tagen på allvar är ofta det första steget mot att må bättre.
- Att få sätta ord på dina känslor i din egen takt. Vi vet att det kan ta tid att hitta rätt ord för det som skaver inuti. Hos oss finns ingen stress; du får utforska din inre värld precis så långsamt eller snabbt du behöver.
- Att känna att det finns en medmänniska som är genuint närvarande. Existentiell ensamhet handlar om känslan av att ingen på riktigt förstår en, vilket kan vara tung att bära själv. Att möta en vuxen som visar äkta omtanke och intresse kan bryta den isoleringen och skapa hopp.




